Uutiset

(Svenska) Pälsnäringen är livsviktig i många kommuner

13.syyskuu 2012

  • Enligt en rapport som sammanställts av Pellervo ekonomisk forskning har pälsnäringen en avgörande betydelse för skatteintäkterna i många kommuner. Undersökningen bygger på analyser av skatteuppgifterna i fastställda bokslut. Skatteintäkter på miljontals euro utgör grundvalen för flera österbottniska kommuners ekonomi. Nykarleby är den kommun som dragit den relativt sett största nyttan av pälsnäringen. Där har som bäst ungefär 20 procent av skatteintäkterna erhållits via pälsproduktionen.

    Tio finländska kommuner får mer än fyra procent av sina skatteintäkter från pälsnäringen, antingen direkt eller indirekt. Pälsproduktionen är koncentrerad till 20 kommuner mellan Vasa och Brahestad. Pellervo ekonomisk forskning har nu undersökt de skatteintäkter pälsnäringen genererar och hur de fördelar sig på olika skatteformer.

              År 2011 var det bästa året under den period vi undersökte. Då uppgick den totala skattesumman inom näringen till närmare 60 miljoner euro. Även under det sämsta året, dvs. 2009, utgjorde skatterna 16 miljoner euro. I förhållande till hela landets budget är andelen inte så stor, men när det gäller de nämnda 20 kommunerna är summorna högst betydande, konstaterar Perttu Pyykkönen, forskningsdirektör vid Pellervo ekonomisk forskning.

     Pälsproduktionens betydelse ur ett landskapsperspektiv accentueras av att de primära produktionskommunerna är grannar sinsemellan. Branschen kännetecknas av konjunkturkänslighet, men fluktuationerna i världshandeln påverkar inte kommunernas skatteintäkter i lika hög grad.

              Med tanke på att pälsföretagarnas inkomster har varierat en hel del har utfallet av kommunalskatten varit anmärkningsvärt stabilt. Det sammanhänger med att foderkostnaderna och löneutgifterna är i stort sett de samma även under sämre år, vilket innebär ett betydande skatteutfall även då, noterar Pyykkönen.

         Produktionsinsatserna närmast i form av foder är i huvudsak inhemska och det samma gäller arbetskraften. Intäkterna utgörs i sin tur nästan enbart av exportinkomster. Ur handelsbalansens perspektiv är nyttjandegraden inom pälsnäringen således utmärkt.

              Pälsnäringen har en högre grad av inhemskt ursprung än snart sagt alla andra branscher, framhåller Pyykkönen.

             I praktiken innebär det att de skatter pälsnäringen genererar betalas till Finland, både de skatter företagarna själva betalar och de indirekta skatter som betalas via produktionsinsatserna. Intäkterna går inte till några skatteparadis.

    Perttu Pyykkönen – Janne Huovari
    Turkisalan tuottamat verotulot
    PTT raportteja 238,
    Pellervon taloustutkimus PTT, Helsinki 2012, 44 s.

    Närmare upplysningar: 

    Perttu Pyykkönen
    Pellervo ekonomisk forskning PTT
    Forskningsdirektör
    tfn 0400 754 928

    Max Arhippainen
    Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf
    Direktör, samhällsrelationer och kommunikation
    tfn 050 306 1566