Ajankohtaista

(Svenska) PTT:S KONJUNKTURSBILD, VÅREN 2007

  • Bristen på arbetskraft inte oöverstiglig

    Den nya regeringsperioden börjar i eftersvallet av högkonjunkturen. Produktionens tillväxthastighet återgår under innevarande och följande år till det långsiktiga genomsnittet. Under regeringsperiodens senare hälft torde tillväxten avta något, eftersom den internationella efterfrågan knappast i fortsättningen ökar i samma takt som nu.

    Den snabba tillväxten fortsätter

    PTT uppskattar att bruttonationalprodukten växer det här året med 3,2 % och med 2,8 % nästa år. Finlands starka ekonomiska läge beror på en produktionsökning i så gott som alla branscher. Konsumenternas förtroende på det ekonomiska läget är fortfarande starkt och exportefterfrågan ökar i och med ett gott konjunkturläge i våra traditionella exportområden. Den traditionella metallindustrins goda utveckling fortsätter. Exporten är livlig inom båtbyggandet och petroleumindustrin, som har ny tilläggskapacitet. Pappersindustrins exportökning är anspråkslös. Inte ens elektronikindustrin är mera den exportmotor som den var under tidigare år. Investeringarna ökar måttligt, trots att ökningen i bostadsbyggandet har avstannat.

    Den snabba tillväxten oaktat är ekonomin i balans med undantag av enstaka rekryteringssvårigheter och en mild överhettning av bostadsmarknaden. Inflationstakten är 1,7 procent under innevarande år men ökar något år 2008.

    Regionala skillnader kvarstår i arbetslösheten även om sysselsättningen ökar

    Den goda ekonomiska tillväxten resulterar i att antalet sysselsatta ökar med 30 000 personer det här året. Nästa år är produktionsökningen något mindre och sysselsättningen stiger med dryga 22 000. Sysselsättningsgraden stiger över 70 procent under innevarande år.

    Även om utvecklingen är gynnsam i så gott som hela landet, kvarstår regionala skillnader i tillväxten. Mer än en tredjedel av de nya arbetsplatserna föddes i Nyland förra året. Om Egentliga Finland räknas med så är dessa två landskaps andel knappa hälften av hela landets sysselsättningsökning (vilket är mera än deras andel av nuvarande arbetsplatser). Denna utvecklingstrend kvarstår under kommande år.

    Nya arbetstillfällen uppstår i alla regioner. Den relativt livliga byggnationen och sysselsättningsökningen inom handel, transport och andra tjänster återspeglas positivt runt om i landet (även om styrkan varierar regionalt).

    Arbetslöshetsgraden har minskat i hela landet kontinuerligt under många år. Trots det kvarstår de regionala skillnaderna i arbetslöshetsgraderna. Om man jämför den högsta arbetslösheten med den lägsta har de regionala skillnaderna i själva verket ökat.

    I områden med mångsidig och serviceinriktad produktionsstruktur, såsom i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland, kvarstår sysselsättningsutvecklingen som god eftersom konjunktursvängar i enskilda branscher inte inverkar så starkt. I områden med tunnare produktionsstruktur varierar läget. Under innevarande år reflekteras bland annat metallindustrins exportökning i industriområden även om effekten är svagare än förra året. Byggandet av kärnkraftverket stimulerar sysselsättningen i Egentliga Finland och Satakunta, effekten återspeglas också i närliggande landskap och hela landet.

    Minskningen av arbetsplatser inom skogsindustrin fortgår och detta syns på områden som är beroende av skogsindustrin. Sysselsättningsutvecklingen i Östra Finland är relativt anspråkslös, pga. en primärproduktionsintensiv produktionsstruktur. Däremot ökar sysselsättningen inom skogsbruket under innevarande år till skillnad från föregående år. Sysselsättningsutvecklingen i Norra Karelen försvagas av tillverkningsindustrins utflyttning ur landet, men den allmänt goda utvecklingen utjämnar effekten.

    Flyttningsrörelsen stabiliseras

    Flyttningsrörelsens helhetsbild liknar tidigare år. Antalet ekonomiska regioner som får ett migrationsunderskott eller –överskott har stabiliserats till ungefär samma nivå årligen. De stora centrens dragningskraft leder till att de under högkonjunkturer växer på andra områdens bekostnad. Dryga tjugo ekonomiska regioner får ett flyttningsöverskott och de lockar till sig nästan 10 000 personer. Migrationen från utlandet har ökat och den står redan för hälften av Finlands befolkningstillväxt.

    Arbetskraftsbristen kan avvärjas

    Brist på arbetskraft har förekommit i mekaniska verkstäder och inom byggandet. Detta är ett konjunkturfenomen. Metallindustrins produktion har ökat med mer än tio procent årligen och 17 000 arbetsplatser har fötts i branschen de två senaste åren.

    När mindre än 70 procent av den del av befolkningen som är i arbetsför ålder hör till de sysselsatta är det för tidigt att resignera inför arbetskraftsbristen. Tvärtom, nu måste rekryteringen effektiveras såväl bland arbetslösa som bland dem som är utanför arbetskraften.

    I framtiden måste nya arbetstagare hittas i allt större grad bland de arbetslösa. De senaste åren har arbetsplatserna till 60 procent fyllts med personer som kommit utanför arbetskraften till arbetsmarknadens förfogande och till 40 procent med arbetslösa. I slutet av året 2006 såg det ut som om de arbetslösas andel av de nyrekryterade skulle ha ökat.

    För tillfället finns det knappt 200 000 arbetslösa i Finland och dessutom 90 000 dolt arbetslösa som av en eller annan orsak inte aktivt letar efter jobb. Bland de arbetslösa finns naturligtvis också ålderstigna och personer med reducerad arbetsförmåga, men enligt PTT:s enkät uppskattade 60 procent av de arbetslösa att deras arbetsförmåga är god eller måttlig. Anmärkningsvärt är att den klart största gruppen bland de arbetslösa är de unga. En dryg femtedel av arbetslösa är 20-29-åringar. Genom att underlätta det för unga att komma med i arbetslivet kan ett betydligt tillskott till arbetskraften fås.

    Det finns alltså fortfarande gott om arbetskraft, men för att fylla arbetsplatser behövs klart mera möda än tidigare. Nu krävs flera och mångfacetterade åtgärder till exempel till att förkorta studietiderna, till att underlätta regional och yrkesmässig rörlighet och till att effektivera arbetsförmedlingen och utbildningen.

    Den ekonomiska politikens spelrum bör användas till att understöda tillväxten

    Det finns ingen ”rätt” nivå på den offentliga ekonomins överskott eller underskott. Under kommande årtionden kommer trycket på att höja pensionsavgifterna att öka. Finland hotas av en betydande skärpning av beskattningen. I detta hänseende kan det sägas att den offentliga ekonomin inte är på en hållbar grund.

    Vad vore den bästa politiken att förbereda sig på den kommande ökningen av pensionsavgifter? Statsekonomin visar i lägen av genomsnittlig ekonomisk tillväxt en smula överskott, om inte utgifterna ökas. Till och med slutet av regeringsperioden är svängrummet cirka 5 mrd. euro.

    Från den offentliga diskussionen får man ofta den uppfattningen att god politik i detta läge vore att låta statens överskott bli så stort som möjligt. Så är det inte. Statsekonomins svängrum bör användas till att förbättra sysselsättningen och att se till att det i framtiden finns möjligast många skatte- och socialskyddsbetalare. Politikens innersta ändamål bör på lång sikt vara att sträva till att hålla skattebördan så måttlig som möjligt, vilket stöder sysselsättningen. Om den ekonomiska tillväxten realiseras enligt prognosen kvarblir överskott (utöver medel för tillrättaläggande av omedelbara missförhållanden) till en sysselsättningsstödande skattepolitik. Det behövs åtgärder för att understöda både efterfrågan och utbudet på arbetskraft.

    De finska socialskyddsfonderna har en förmögenhet på ungefär 100 miljarder euro. I sinom tid, dvs. när trycket på en ökning av pensionsutgifterna är som störst pga. demografiska orsaker, kan fonderna upplösas i måttlig takt och således underlättas skatteökningstrycket.


    Centrala prognossiffror åren 2006-2008

    2006
    Mrd. €

    2006 Volym- förändring, %

    20071 Volym-förändring, %

    20081
    Volym- förändring, %

    BNP till marknadspris Import, varor och tjänster

    167,9
    63,6

    5,5
    5,4

    3,2
    4,0

    2,8
    4,0

    Export, varor och tjänster Konsumtion
    Investeringar

    74,5
    121,2
    32,3

    10,7
    2,3
    5,1

    6,5
    2,0
    2,3

    5,0
    2,1
    2,6

    Inflation, %-förändr. av konsumentprisindex
    Arbetslöshetsgrad, %
    Sysselsättningsgrad2 , %
    Statsförvaltn. nettokreditgivn., % av BNP
    Lokalförvaltn. nettokreditgivn., % av BNP
    Offent. sektorns nettokreditgivn., % av BNP
    Bytesbalans, mrd. €


    1,6
    7,7
    68,9
    0,9
    -0,3

    3,8
    9,9


    1,7
    7,1
    69,6
    0,7
    -0,1

    3,8
    12,8


    1,7
    6,7
    70,1
    0,5
    0,0

    3,7
    13,5

    1 PTT:s prognos
    2 De sysselsattas andel av 15-64 åringarna

    Tilläggsuppgifter: Forskningsdirektör Raija Volk
    tel: 09-3488 8417 eller 040-503 7487, e-post: raija.volk@ptt.fi
    Verkställande direktör Pasi Holm
    tel: 09-3488 8400 eller 050-374 7462, e-post: pasi.holm@ptt.fi
    På svenska: Ekonomist Jukka Jalava
    tel. 09-3488 8418, e-post: jukka.jalava@ptt.fi