Ajankohtaista

(Svenska) PTT:S KONJUNKTURSBILD, HÖSTEN 2006, PTT-KATSAUS 3/2006

  • PTT:S KONJUNKTURSBILD 21.9.2006 kl. 10.00

    Åldrandets tryck på de offentliga utgifterna inom kontroll

    Den goda syssälsättningsutvecklingen, den rapida konsumtionsökningen och företagens goda resultat under innevarande år syns som en ökning av skatteintäkterna. Avkastningen av både momsen och samfundsskatten ökar kraftigt. Statsekonomin visar det här året ett överskott på 1,3 mrd. och nästa år ett överskott på 700 milj. eftersom statens konsumtionsutgifter bara ökar marginellt. Av statsekonomins överskott är en del orsakat av tillfälliga faktorer som bl. a. ovanligt stora dividender och innevarande års snabba ekonomiska tillväxt. Utsikterna för statsekonomin och delvis även kommunalekonomin är ljusare än vad som förutspåddes förra året. Överskottet i Finlands offentliga ekonomi kvarstår som ett av de största i Europa.

    Riskerna för den offentliga ekonomins jämvikt ligger på sikt inom kommunalekonomin. Kommunalekonomin uppvisar fortfarande ett underskott men underskottet har slutat att växa i och med en åtstramning av utgifterna. Som en följd av att befolkningen åldras ökar behoven av service framför allt i städerna. Detta utgör ett växande tryck på utgifterna. Kommunalsektorn bör flytta över resurser från minskande aktiviteter, t. ex. skolutgifter, till åldringsvård.

    En ökning i antalet pensionärer höjer på pensionsavgifterna redan mycket tidigare än åldringsutgifterna stiger. Därför vore det förnuftigt att se till att syssälsättningsgraden är hög så att det finns möjligast många betalare för vårt pensionssystem. Utgångsläget är så till vida bra att statsekonomin är i balans och den offentliga ekonomin som helhet uppvisar ett överskott.

    Exportindustrin har visat sig vara konkurrenskraftig i den globala ekonomin

    Produktionen växer kraftigt i Finland det tredje året i rad. Den finska exportindustrin har förmått förnya sig och konkurrera även i den globaliserade världsekonomin. Vi har nu flera starka exportbranscher och framför allt har den ”traditionella” metallindustrin varit stark. Metallindustrin har kunnat utnyttja den starka efterfrågan på världsmarknaderna.

    Totalproduktionen väntas öka i Finland under innevarande år med 4,9 % och nästa år 3 %. Av tillväxten kommer, precis som förra året, mer än 2 procentenheter från konsumtionen. Den privata konsumtionen ökar även det här året med 3 %, trots att efterfrågan på varaktiga varor ser ut att ha minskat. Även nästa år är ökningen på hushållens konsumtionsutgifter stor även om den minskar något från innevarande års tillväxthastighet.

    Nettoexportens andel av ökning i totalproduktionen är 1,6 procentenheter detta år. Exportens volym ökar innevarande år med ungefär 10 % och nästa år med över 5 %. Metallindustrin har till och med passerat pappers- och elektronikindustrin som exportetta. Flera mindre branscher ökar också på sin export. Exporttillväxten har alltså en bred bas. År 2007 minskar dock efterfrågan något på världsmarknaden vilket även syns som en minskad tillväxthastighet av exporten.

    Deltidsjobb fortfarande vanliga

    Regeringens mål var att uppnå 100 000 nya arbetsplatser under regeringsperioden. I augusti 2006 fattades ungefär 20 000 arbetsplatser från detta mål, om jämförelsen görs med mars 2003. PTT förutspår att att nya arbetsplatser föds i genomsnitt 41 000 stycken år 2006. Eftersom ekonomin nästa år växer i en rapid 3 procents takt kommer vi nästa år att ha ytterligare 22 000 sysselsatta. Enligt PTTs prognos nås inte regeringens mål helt och hållet. Från målet kommer ungefär 10 000 sysselsatta att saknas.

    Innevarande år har produktionsstrukturen förändrats något från tidigare år. Detta reflekteras även i sysselsättningen. Produktionstillväxten har varit kraftig inom tillverkningsindustrin där produktivitetsökningen är snabb. Därför orsakar en produktionsökning inom tillverkningsindustrin inte lika direkt en ökad sysselsättning som sker inom servicebranscherna och byggindustrin. En annan bidragande faktor är en minskad sysselsättningstillväxt inom kommunsektorn.

    För att sysselsättningsökningen de senaste åren har varit koncentrerad inom servicebranscherna har också andelen deltidsjobb ökat. Deltidsjobbens andel av alla arbetsplatser har stigit sedan början av 1990-talet och ligger nu vid 14 procent. Tills vidare tyder inget på att denna trend kommer att ändras.

    Sydvästra Finland den regionalekonomiska motorn

    Den bredbaserade ekonomiska tillväxten i Finland reflekteras även på regional nivå. Servicebranschernas, byggindustrins och handelns likväl som tillverkningsindustrins rapida tillväxt syns som nya arbetsplatser runtom i Finland. De lokala tillväxtmotorerna har varierat under årens lopp. Helsingforsnejden var länge ett område med rapid tillväxt. Men i och med att IT-branschernas snabba tillväxt tog slut togs Helsingfors’ plats av Birkaland. Nu har Egentliga Finland, tack vare varvsindustrin och flitigt byggande, blivit ett område där många nya arbetsplatser fötts. Även Satakunda har utvecklats gynnsamt. Sysselsättningstillväxten i Nyland och Birkaland är endast mediokert.

    Ökningen av den inhemska konsumtionen och den därtill relaterade snabba tillväxten inom byggandet, handeln och andra tjänster har orsakat en ökning av antalet arbetsplatser. Nya arbetsplatser uppstår i hela Finland trots att frekvensen varierar regionalt. Under innevarande år har till exempel sysselsättningsutvecklingen i Norra och Södra Karelen varit särdeles gynnsam. Även Lappland har fått fler arbetsplatser. Lapplands sysselsättning har fluktuerat mycket under tidigare år vilket den brukar göra i mindre landskap och i landskap med en ensidig näringslivsstruktur.

    Under några år har inga stora förändringar ägt rum inom migrationen. Antalet flyttningar kvarstår som stort, större än någonsin, men flyttningsrörelsen sker i invanda tecken. Nyland stärker fortfarande sin position som ett område som tar emot befolkning men dess dragningskraft är inte längre lika stort som på 1990-talet. Antalet ekonomiska regioner som uppvisar ett flyttningsöverskott bibehålls vid ungefär 20 stycken.

    Centrala prognossiffror åren 2005-2007


    2005 2005

    Volym-

    Mrd. € förändring, %

    20061

    Volym-

    förändring, %

    20071

    Volym-

    förändring, %

    BNP till marknadspris

    Import, varor och tjänster

    157,4

    56,9

    2,9

    12,3

    4,9

    7,1

    3,0

    4,5

    Export, varor och tjänster

    Konsumtion

    Investeringar

    65,8

    116,3

    29,5

    7,3

    3,2

    3,3

    10,0

    3,0

    5,8

    5,5

    2,3

    3,2

    Inflation, %-förändr. av konsumentprisindex

    Arbetslöshetsgrad, %

    Sysselsättningsgrad2 , %

    Statsförvaltn. nettokreditgivn., % av BNP

    Lokalförvaltn. nettokreditgivn., % av BNP

    Offent. sektorns nettokreditgivn., % av BNP

    Bytesbalans, mrd. €

    0,9

    8,4

    68,0

    0,4

    -0,7

    2,5

    7,2

    1,5

    7,7

    69,0

    0,8

    -0,4

    3,1

    7,8

    1,4

    7,4

    69,4

    0,4

    -0,3

    2,7

    9,2

    1 PTT:s prognos
    2 De sysselsattas andel av 15-64 åringarna

    Tilläggsuppgifter: Forskningsdirektör Raija Volk
    tel: 09-3488 8417 eller 040-503 7487, e-post: raija.volk@ptt.fi
    Verkställande direktör Pasi Holm
    tel: 09-3488 8400 eller 050-374 7462, e-post: pasi.holm@ptt.fi
    På svenska: Ekonomist Jukka Jalava
    tel. 09-3488 8418, e-post: jukka.jalava@ptt.fi